Onsdag 4/2
Jag kan inte minnas när jag kände så som jag känner nuförtiden. Det är både ett slags lättnad, samtidigt som jag inte kan låta bli att vara så fantastiskt peppad på ungefär allt i livet. Jag har aldrig tyckt om vintern. Eller egentligen har det nog aldrig handlat om årstiden i sig utan mer om hur jag mått inombords. Den här vintern dock, har jag fått känna vad det är att leva på riktigt. Jag vågar släppa på allt det där jobbiga som dragit mig ner. Och det är som att naturen säger "I'll make it up to you. For all those years". Och jag är typ kär. Kär i livet.