Vi äro kanske alla märkta
Kanske är vi alla märka av livets alla snedsteg och strider. För vissa är det synliga ärr från slagsmål. För andra, djupa sår i själen som med tiden limmas ihop av att dagarna faktiskt flyter på ändå. För vissa kanske det finns spår av de båda. Som urkalkat skelett och ömmande magar. Och som de minnen som då och då tinas upp och bringer ett dovt mörker av ångest och illamående.
Kanske är vi alla märkta av olika typer av ärr, och alla bär vi på en historia. Ärren lär spegla både hur vi var, vad vi blivit. En karta över livet som formas ju längre det fortgår. Något att se tillbaka på, något att reflektera över. Men framförallt att se förbi och inse att det som har varit inte är nu, och det som gör ont nu inte kommer att vara för evigt.
Kanske äro vi alla märkta.